Hej. Jag har skrivit en artikel med inbjudan till att diskutera den snabba utveckling av AI. Vore kul med en diskussion i detta forum.

Attached Files

  Artificiell intelligens.docx (Size: 26.57 KB / Downloads: 2)

Strax ovanför den tjocka blå linjen står det "Post Thread". Klicka på den så skapar du ett nytt inlägg. Glöm inte klicka i att du vill prenumerera på repliker till ditt inlägg. Du kan också bifoga en fil om du vill. På http://stromstadakademi.se/wp2/organisat...ionsforum/ hittar du fler anvisningar.

Man ska alltid ha en "Övrig" post dit man lägger sånt som inte passar. Det är den här. Glöm inte att abonnera på trådarna-

Fallstudier har föreslagits, litteraturstudier har också föreslagits. Jag tror KG undrade om en personlig berättelse kan göras vetenskaplig. Ja, men den måste analyseras i den historiska kontexten. Har man många personliga berättelser kan man kanske se ett mönster. Jag har märkt att det är sällan det är bråk mellan naturvetare, i varje fall inte på samma sätt som mellan samhälls- och beteendevetare.

Det verkar bli många deltagare i denna antologi. Vilket innebär att den blir tämligen omfattande. Kanske den får göras i flera delar, med olika perspektiv i varje del: metod, interna konflikter på institutionen, konflikter på universitetet, positiva upplevelser, internationella jämförelser, diverse analyser rörande organisation, personlighet, olika ämnen, själva tidsandan, samhället och högskoleväsendet etc. Titeln måste vara verkligt utstickande och uppseendeväckande. Några idéer maktkamp på universiteten, Varför bråkar alltid akademiker (alt. professorer), Vem bestämmer på universiteten? Studenterna??, Byråkrati, NPM eller forskning – i varje fall inte det sista!, 75% av tilldelade resurser begravs i administration, Navelsåderi eller samhällskritik?

Det finns förmodligen många fler som är intresserade, hur når vi dem?

Derra forum är ett slaskforum. Där lägger man det som blir över, men som kan vara användbart.

I den akademiska världen mäts kvaliteten av forskningen i antalet citeringar. Detta kan vara missvisande på många sätt, men behöver nödvändigtvis inte vara det. Ett antal anledningar vi kan elaborera:

1. Om ämnet som artikeln behandlar är aktuellt blir det fler citeringar
   
2. Det finns överenskommelser mellan forskare om att citera varandra
   
3. En citering kan vara negativ kritik, t ex att undersökningen är dåligt genomfört
   
4. De problem som tas upp i en forskningsartikel är inte speciellt relevant
   
5. Det finns rovtidskrifter som tar in allt, bara man betalar.
   

Här är ett utkast till en artikel om NPM och offentlig förvaltning, speciellt skolan. 

Vad är NPM?
Kort beskrivning av tankarna med referenser till upphovet. Exempel: Tatcher, misslyckad privatisering av järnvägen.

Transaktionskostnadsteori
Handlar om att transaktionerna i offentlig sektor stort sett altid är bedömningar. Därmed är det alltid en viss osäkerhet om utfallet. Beträffande en ekonomisk transaktion finns ingen osäkerhet. Datasystem i form av standardsystem är gjorda för ekonomiska transaktioner. De har en i grunden helt annorlunda världsbild än den offentliga förvaltningen. NPM bygger på ekonomiska transaktioner. ref: Coarse

Hur NPM kom in i skolan
Tror Göran Persson har något med det att göra. Men jag vet faktiskt ganska lite om detta

Privatisering
Varför införde Sverige så långt gående privatisering? 

Kommunalisering
I SOU 2014:5 finns en bra beskrivning och diskussion

Några exempel på misslyckat bruk av NPM
Privatisering och behov av kontroller och utvärderingar
Ju större organisation desto mer administration. Varför är det så?

Detta är tankar kring en utredning (stor eller liten får tiden utvisa) av det svenska utbildningsväsendet.

Man kan tänka sig en tämligen traditionell disposition:

Förskolan
   Antagning
   Organisation
      Kommunal
      Privat
      Kooperativ
   Likvärdighet
Grundskola
   Organisation
      Kommunal
      Privat
      Kooperativ
   Likvärdighet

etc
Samma sak för gymnasiet men för högskolan blir det annorlunda. För varje område skriver man en artikel som påvisar missförhållanden och hur man kan åtgärda dem. För den delen kan man också påpeka saker som är bra-

Man kan också ta upp sakområden t.ex

• NPM
  
• Administration
  
• Yrkeskunskap hos lärarna
  
• Kunskap på ett generellt plan
  
• Värdegrund
  

• Bildning eller utbildning
  
• etc
  

Jag får ofta artiklar som tycks komma från Taiwanesiska eller fastlandskinesiska forskarskolor. De är mästare på statistik (jag hänvisar editor till annan reviewer för att utvärdera statistiken som sådan). Men de har ingen aning om ämnet. De ställer upp hypoteser utan att ha ställt sig forskningsfrågor, utan att ha gjort en bred överblick av extatant theory och positionerat sig i denna. Det saknas nästan alltid en översikt olika konceptualiseringar av centrala begrepp och argument om varför vissa av dem valts. Konsekvensen är att en vald teori tas som “given”, och därefter är pappret baserat på ett tunnelseende.